Oväntat

Är riktigt stolt över Arvid 💕
I måndags hade vi träff med barnhabiliteringen och den gick toppen! Han samarbetade och dom märkte att han kommunicerade mer och försökte göra sig förstådd med kroppsspråk.
Nästa gång ska vi testa mer och använda av "timstock"(?) för att arbeta att ändra och byta aktivitet på tid. 
Efter besöket åkte vi till affären och sen vidare till Julia som var hos sin farmor. 
Han kollade på tidningarna när jag stod i kön och kom med en Turtles och helt klart skulle han ha en sån 😊

Igår var det även ett besök på ögonkliniken. Bad Johan om hjälp för förra besöket gick inte bra när jag hade barnen själv men det var längesen och nu har Arvid vuxit och hanterar vissa situationer bättre. 
Iallafall så bestämde vi att Johan skulle vara med Arvid och jag och Julia var kvar och lekte i lekrummet.
Det som gick dåligt var att Julia ist fick utbrott i entrén för hon skulle ur vagnen direkt vilket gjorde att hon klämde sig för hon bara satte ner benen under tiden jag gick. Så hon tokgrinade och låg på golvet. ALLA tittade som dom aldrig sett ett barn få utbrott. Men Arvid klev in som den duktiga storebror och gick och pussade henne och försökte trösta men det gick inte att få kontakt med henne. Så jag fick bära bort henne fr hissarna så inte alla skulle stå och glo. 
Åter igen blir man så frustrerad att man inte vet varför hon är arg och ledsen när hon inte pratar. Ville bara gråta för man skämdes och sen försöka förstå Julia, försöka trösta. Johan och Arvid kom tillbaka igen och då lugnade hon sig och gick sen tillsammans med oss till ögonmottagningen. 
Deras lekrum är stort och har många(!) roliga saker så barnen stortrivdes direkt. När det var dags för Arvid så gick allt toppen! Blev så glad inombords och det var så skönt att detta gick bra. När han kom tillbaka hade han fått droppar i ögonen. Jag hade svårt att fatta att han hade gått med på det. Det var helt fantastiskt. Sen fick vi vänta 30 min för dropparna skulle verka. Jag var så trött! Jag tar åt mig så mkt av Julias utbrott och bara vill att allt ska flyta på hela tiden. 
När Arvid var klar så berättade Johan hur duktig han hade varit och hans syn var toppen! 
-Är det bara för att jag är mamma som det ibland inte funkar med såna här viktiga besök? Går bättre när Johan gör det.
 När vi gick tillbaka så började Julia med samma sak i entrén så jag fick lyfta ur henne och det hon hade velat var att få gå i trappan....så hon fick gå i den medan pojkarna gick och köpte glass. 
Vi åkte iallafall vidare och lunchade allihopa på kassa 14. Och på vägen hem somnade barnen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0