Tömd på energi

Vardagen är svår och jobbig.
Hade en jättedålig dag/kväll igår. 
Man blir mentalt utmattad att ständigt bryta mönster så det blir rätt. Han kräver uppmärksamhet av mig hela tiden. -mamma, mamma titta. Fast många gånger är det inget som är viktigt för honom. Han vill ha ständig bekräftelse att jag har sett och förstått. Man själv förstår och gett en snabb blick men det förstår inte han hur jag tänker. 
Visst tar han lite eget initiativ att sysselsätta sig men efter 2 min ska han ha uppmärksamhet igen. 
Många ggr så har man själv lite måsten här hemma som bara måste göras. Blir tusen gånger drygare att bli avbruten hela tiden, än att bara få göra det snabbt och sen kan leka tillsammans. 
Barnen leker inte tillsammans. Dom delar rummet men ingen bjuder in att delta. 

Julia fick utbrott igår kväll, nått som hänt innan. Vi kunde bara vara nära och försöka trösta. Men hon blev bara argare av att vi rörde henne. Till slut lugnade hon sig när vi satte oss i soffan. Hon var så övertrött, vaken sen 05.30 ingen vila på dagen, hört många bråk mellan mig och Arvid, då han inte lyssnat när jag sagt ifrån. 
Johan hade fått tvingat Arvid duscha innan läggning, för han vägrade innan med mig och Julia. Han var också så trött för vi blivit väckta tidigt av Julia och ingen vila för han heller under dagen. 
Så jag och Johan satt i soffan helt tomma av energi och jag grät men såg på Johan att han också var ledsen. Så många gånger man önskade att det hade varit lite lättare, man vill vara stark hela tiden. Men man orkar inte.....

Jag vet att Julia har samma som Arvid, nästan mer än honom. Denna ständiga oron och alla tankar för att hon inte kan prata/kommunicera tär på mig!!! 
Vet att jag sagt många gånger när Julia föddes att -åh vad jag längtar till hon pratar för då kan hon lära Arvid! Hade inte en tanke på att hon skulle ha samma svårighet 😔 

Kommentarer
Postat av: Jenny Torkkel

Vet inte vad jag ska skriva egentligen. Vill bara ge er en stor kram och skicka så mycket jag kan av min egen styrka till er. Jag tänker ofta hur det kommer att bli när vi själva får barn. Det är ingen dans på rosor. Jag längtar men är samtidigt rädd. Vissa dagar känner jag att jag vill inte. Andra dagar längtar man ihjäl sig. Ibland tänker jag oxå att hade det varit meningen vi ska ha barn hade vi ju redan haft och inte alla dessa problem med att få..
Jag hoppas och önskar att det snart blir bättre och lättare. Men för er egen skull tror jag att en stödfamilj kanske hade hjälpt. Mest för att ni ska hinna samla kraft och orka med er tuffa vardag. ❤️❤️

2014-12-04 @ 17:41:56
Postat av: ida

Stora kramar till er alla!♡

2014-12-04 @ 22:50:04
Postat av: Sandra

Skickar all styrka och kraft jag har till er och vill bara krama om er! Du är så stark Malin och verkligen hur underbar och toppen som helst! Du klarar så mycket och verkligen en toppen mamma. Jag håller tummarna för att de snart blir lite mer lugnt för er och säger som Jenny, en stödfamilj hade varit toppen för er tror jag ❤️

2014-12-09 @ 20:03:42
URL: http://www.nattstad.se/enmammastankar

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0