Det blir operation.
Besöket i torsdags på Ängelholms sjukhus resulterade att jag ska bli opererad i ryggen.
Läkaren jag träffade var väldigt intensiv och allt gick supersnabbt, det var inte så mycket att prata om utan det blir operation. Diskbråcket är så pass stort. Fast man känner att operation är det bästa för mitt fall (hade den inställningen innan jag träffade läkaren) så blir det ändå jobbigt att ta nyheten. Nu blev nyheten större än vad vi hade tänkt för jag ska stelopereras.
Hade inte riktigt räknat med att det skulle behövas en sån stor operation. Vilket kommer innebära så mycket längre rehab-tid. Johan kommer få bli hemma för att hjälpa mig med ALLT. Allt känns väldigt skrämmande med både inför och efter operation som kommer att ske i december månad. Jag ljuger om jag skriver att jag inte är rädd för framtiden. Allt med sjukhusmiljö är inte roligt och jag ska bearbeta att jag ska göra en stor operation....jag...jag som knappt vill komma i närheten av att få hjälp av sjukvård. "-Det går över"....så ja, detta kommer bli jobbigt!!!
Med detta beslutet kommer det bli att jag får sluta amma då medicineringen är väldigt hög av starka värktabletter och även morfin, som jag måste ta för att återhämta mig. Så det är inte bara att bli opererad utan även ett till moment som ska "lösas". Men man får se positivt framåt på detta beslutet som är att det är tillför att jag ska få bli bättre och förhoppningsvis att all smärta försvinner!
Har inte riktigt orkat skriva om det tidigare för det är fortfarande en process att smälta nyheten. Ska läsa på mer vad det egentligen innebär men det är fortfarande att man tar en sak i taget. Är fortfarande i förnekelse att det kommer se en förändring i mitt liv...men det är nog så jag funkar, för att försvara mig ifrån allt skrämmande.
Så först så ska jag åka upp till min fina familj där "hemma" för att bara återhämta kraft och glädje och bara njuta av allt. För att sen när jag kommer tillbaka så blir det att ta tag i alla förberedelser som måste göras.
Måste sluta nu för min ögonsten har vaknat och vill ha mat.
Det fixar ni! Tänker på er. Kram
jag håller tummarna på att allt kommer gå bra !
Jag håller alla tummar jag kan för att allt ska gå/bli bra.
Det är bara att ni hör av er om ni behöver hjälp med något!
Mvh Thomas
Allting kommer gå bra min vän. Jag förstår både din och Johans rädsla inför ingreppet oc rehabliteringen, men tänk på varför ni går igenom det och vad som väntat. Äntligen ska du få slippa all smärta! Du är värd det bästa. Ni vet var vi finns. KRAM från oss
Det viktigaste är att du blir bra och slipper ha ont. Vi tänker på er. /Kram Ulle
vet inte vad jag skall säga de är inte roligt alls att en så ung människa skall behöva steloperera sig. Men om du har frågot så får du mer än gärna fråga då min make gjorde denna operation förra året i maj om du har lite små funderingar.
kram å sköt om dig.
Äntligen har du fått besked om att det kommer bli ett slut på ditt elände. Självklart förstår jag att det känns jobbigt att gå igenom operationen, men det kommer gå jättebra :-). Det tar inte så lång tid att bli ok igen. Brorsan stelopererade en bit av ryggen (4-5 kotor) för ett par år sedan. Får inte göra kullerbyttor, men annars är han helt ok.
KRAM