När man tror att det inte kan bli värre.....

Jag säger bara, helvete! Det började igår eftermiddag efter jag kom hem från frissan. Det hugger till i vänster ben och jag tappar typ balansen för det gör så ont! Kom till och från men på kvällen var det värre trodde jag. När J släcker sänglampan har man gått i nått tillstånd där man var så fokuserad på att försöka sova och koppla bort det onda. Lyckas sova till 02.40 då blåsan var fylld. Men jag kan säga att det är värre nu, jag kan knappt stödja mig upp och att ta ett enda steg är olidligt. Klarar av att komma till toaletten efter många om och men. Kan knappt sitta på toastolen utan att det gör ont. Sen var det bara att gå på det igen, ta mig tillbaka till sängen. Nu kommer jag bara halvvägs och det gäller liksom kanske 8 normal steg men jag blir stående(knappt) och inser att jag måste få hjälp av J. Väcker honom (känner mig skitdum) så han får hjälpa mig till finbordet där jag kan sitta på en stol. Blir några "vrål" innan jag har helt kunnat slappnat av i muskeln för det är verkligen när jag försöker slappna av så kommer det onda innan man hittat nått läge då det inte gör ont. Så nu sitter jag här.

Min teori är att jag har tok för mycket spännt mig när jag var hos massören plus att hos frissan trodde jag att jag skulle dö. Stolen jag satt i var inte alls till för nån som jag, den var så bakåtlutad så jag fick ont av att sitta där plus att benet somnade stup i kvarten. Så jag fick sätta mig långt fram så man kom lite rakare.
Men fan att det ska bli värre! Ska sitta här ett tag till innan jag ska försöka ta mig tillbaka till sängen för jag är sååååå trött. Utan att väcka J är ju målet men vi får se.

Berättar mer om kvällen då vi hade besök vid ett senare tillfälle, just nu orkar jag bara inte.
Känns bara som det kommer sluta med att jag inte kommer kunna gå i slutändan, allt känns verkligen för jävligt.

 


Kommentarer
Postat av: Josefine

Usch, jag lider verkligen med dig Malin....

Jag vet inte om Stefan har frågat dig om du hade velat låna ett stödbälte som jag fick av min BM när jag väntade Eric. Ett bälte som är ca 25-30 cm brett man fäster det först runt höften/magen och sen är där 2 band som man drar och fäster med kardborre under magen. Jätteskönt faktiskt att ha på.

Stefan kan ge det till Lotta, hoppas att det passar (kan vara för stort)

Många kramar Jossan

2010-03-30 @ 07:06:14
URL: http://ericeliasemma.blogg.se/
Postat av: Anonym

Nu kanske jag bara gör dig förbannad, men jag funderade på om du läst om andra som har varit och är i din situation. Det hjälper inte mot din smärta och hur du mår men det kanske kan peppa dig när det känns tungt eftersom de tagit sig igenom detsamma?



Tänker på dig massor.

Stor Bauta Kram Jenny

2010-03-30 @ 09:56:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0