Tisdag
Ja denna natt var inte bra alls, låg vaken till klockan var närmare 06. Fick lov att tända lampan och ligga och läsa för att skingra tankarna lite, men vid 05 var jag så trött att jag grät av utmattning och av smärtan. J vaknade och tröstade. Han hjälpte mig ur sängen och till toaletten där jag vrålade ur mig ett och annat, tog tabletter igen och sen samma procedur tillbaka till sängen. Fick vetekudden värmd och där låg man och efter ett tag somnade jag (yes!) Vaknade till och från men ändå kändes det ok för tabletterna verkade antar jag. Vaknde igen vid 09.30 då jag klev upp och tog en dusch. Det hugger inte lika mycket och jag kommer fram och förhoppningsvis så får det gärna fortsätta så tills vi har varit på 3:e och sista Föräldraträffen. Vill inte missa den bara.
På nått sätt glömmer jag nätterna, en del av dom. Kanske har med att det är inget man vill komma ihåg. Förnekar att dom finns, kanske därför man "orkat" med alla dessa månader? Eller så har jag ett minne som en fisk. Man är glad att det är en ny dag och kanske den ska ge en positiv energi. Att vi går mot ljusare tider och solen kommer fram allt mer gör det lättare. Man vill inget annat än vara positiv, hur klarar man det annars???
