Tur finns nog inte

Inte nu igen! Höll i gång verkligen hela dagen igår utan nån stund där jag sov, vilket jag har gjort dom andra dagarna. Sen efter 22 somnade jag i soffan och J där med. Är verkligen jättetrött. Vaknar vid 23 och går och gör oss klara för natten. Det enda man tänker på att det ska bli så skönt att sova.
Då startar det onda när man lägger sig, strålningen i benet är ju där varje natt men mer påtaglig. Sen ligger jag och skruvar mig timme efter timme efter timme. Sonen i magen håller låda verkligen hela tiden och senaste gången jag har kollat klockan var vid 03. Men jag vet inte om jag har sovit eller inte för man är helt knas i huvuvdet. Men jag antar att jag slocknade nån gång där emellan. Sen väckte jag J i hopp om att han kunde massera lite, men det hjälpte inte så mycket som jag ville. Utan jag fick lov att gå upp fast jag känner mig helt som en svamp i huvudet.

Det är ju bara så typiskt att detta ska hända just när man har en hel dag planerad med saker. Och nu är man helt färdig och jag lär antagligen få sova hela förmiddagen om man lyckas med det, för att orka med resten av dagen.
Men det är väl den turen man har......

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0